I onsdags kväll bar det iväg till Botkyrka för final i den nya miniserien Östra By Night.
I min klass, Bredd, stod det inför tävlingen mellan mig och Magnus Norberg. Jag hade 5 poäng upp till honom i totalen. Mange är en rutinerad och snabb förare så jag funderade rätt mycket på hur jag skulle göra. Jag var tvungen att vinna, och Mange bli trea som bäst - då tog jag hem segern i serien.
Väl vid start fullkomligt vräkte regnet ner, och på grund av tjälen i marken hade vattnet ingenstans att ta vägen, utan det blev en av de blötaste tävlingarna jag kört. Jag letade efter Mange i mörkret och ställde mig bredvid honom. Jag tänkte att om vi startar ihop och jag släpper honom med ett par meter, så behöver jag bara vara i bakhjulet på honom för att vinna.
Tappade honom lite väl mycket i början, så jag såg honom inte ens. Men envis som man är kämpade jag ikapp och vid första varvningen var jag precis bakom honom.
En bit in på andra varvet kände jag att jag hade mer att ge, och samtidigt som vi släppte förbi en junior passade jag på att smita förbi Mange. Sen tog jag rygg på junioren och efter ett tag såg jag inte längre Mange i hasorna.
På fjärde (av sex) varvet gick jag omkull i den största vattenpölen på hela banan. Låg där raklång och tänkte att nu skiter jag i det här. Ville hem till värmen, haha. Men jag fick rygg på klubbkompisen Alex Gunnerheim och vi hade en skitrolig fajt resten av racet. Riktigt jämnt och bra drog vi.
Väl i mål visade de sig att jag gjort vad jag kunnat och vunnit. Dessutom hade tydligen Mange Norberg brutit efter två varv, så på grund av det knallade jag om i tabellen och blev etta i den här serien. Målsättningen var topp tre, men en vinst gör ju inget.
Nu var det visserligen första året som vi körde så det blir nog tajtare racing nästa år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar