Shit, vilken dag!! På vägen till dagens Östra Open-tävling i Uppsala lade jag märke till att jag glömt sätta transpondern på laddning. I med 12V-laddaren och hålla tummarna för att den hinner ladda till start. Efter förarmötet var den fortfarande inte igång, och när fältet började släppas iväg kom nervositeten krypande.

Nej, det var bara att springa och hyra en för att sedan skynda till start. Pga den inte helt perfekta uppladdningen kännde jag mig en aning stressad, och det märktes. Att jag sedan efter bara ett par kurvor höll på att köra in i en hund och dennes ägare gjorde inget bättre. Fick släppa hojen rätt ut i skogen för att inte ha en död hund på samvetet.

Efter den incidenten hade jag ett problematiskt första varv och det var inte förrän en bit in på andra varvet som jag kände att det började släppa. Men i slutet på andra varvet kom så nästa smäll. På en raka ca 200m före varvningen small kedjan av.

Bara att åka hem och meka för att i morgon åka till Gävle för att delta i deras vintercup.

Placering: Brutit

Japp!! Då var man äntligen tillbaka i spåret igen. Inte särskilt vältränad, men med ett rejält åksug.

Strängnäs var platsen som gällde idag, och på vägen dit var det ömsom regn, ömsom snöblask. Det vädret höll i sig till start, så jag var lite orolig över huruvida glasögonen skulle hjälpa eller stjälpa idag. Jag startade med klubbkompisarna Jörgen Lindholm, Roger Ahlén, Micke Gunnerheim och nån till.

Dagens taktik var att släppa dem i starten och ta rygg, och därefter ta't som det kom. Det började sisådär, med att jag bromsade stopp nästan direkt och förlorade synen av de andra. Tänkte att det var väl bara att gasa... Och det hela gick ganska väl. Roger jagade jag ikapp direkt (men han vek precis av med punka), och på andra varvet tog jag mig förbi Jörgen utan större bekymmer. Gunnerheim blev dock för svår.

Banan var kalas-rolig och jag åkte runt med ett leende på läpparna hela tiden. Mot slutet började jag krokna så smått, och ett par blåsor på händerna ställde till det lite. Men i allmänhet nöjd.

Placering: 14
Totalt i serien: 26

Motivationen tryter... ordentligt! Det är svårt när motgångarna avlöser varandra. Har, efter att blivit smittad av min särfar, haft problem med magen under en veckas tid. Det har gått sisådär, kan man säga.

I torsdags tog jag mig hem till Fritte, för att vi skulle spåra upp KM-banan som skulle användas idag. Dessutom skulle jag då passa på att testa nya belysningen. Allt gick bra, men magen såg till att göra sig påmind hela resan.

På fredagen lyckades jag att skära mig i pekfingret med en rostig kniv. Resultatet av det blev en infektion som nu lyckats svullna ordentligt. Den ska under morgondagen kollas upp av någon utbildad själ.

Med andra ord blev även denna helg inställd. Nytändning önskas...

Botkyrka var destinationen för dagens race, det andra i Östra Open -09. Och det gick ju sisådär kan man säga. Jag kom bara till soffan...

Förra helgens krasch/omkullkörning i Vendel lämnade efter sig en ömmande axel och skuldra. Så efter ett möte med mig själv bestämde jag mig för att ställa in helgens aktiviteter för att vila kroppen. Jag blickar istället fram emot nästa helg.

16 minus. Så kallt var det i morse när Östra Open -09 drog igång i Vendel norr om Uppsala. Köldgränsen är -15 så starten fick flyttas upp en timme. För mig var det premiär i breddklassen, så jag visste inte riktigt vad jag skulle kunna förvänta mig. Med det i åtanke bestämde jag mig för att starta ganska långt bak för att lättare kunna koncentrera mig på mitt.

Starten gick och jag fick upp värmen i kroppen ganska snabbt, trots kylan. På andra varvet kom jag och en annan förare ikapp en som var avsevärt långsammare. Han gick fint åt sidan och släppte förbi killen framför mig, men när jag skulle åka förbi fick han för sig att svänga ut i spåret igen. Han klippte framdäcket på mig och jag föll som en fura, med nosen ner i snön.

Jag tog av mig glasögonen och körde vidare utan några större bekymmer. Var visserligen lite mör i kroppen sedan gårdagen, så jag gjorde lite småtabbar här och där. Det jobbigaste med kylan var att backen blev så hård att till och med dubbdäcken blev hala, men det var ju samma för alla.

Placering: 18
Totalt i serien: 18

Idag var det dags för race 4 i Götas KM-serie, och platsen var Verkesta mellan Enköping och Bålsta. Jag kände redan på mastervarvet att kroppen inte riktigt var på hugget, och det avspeglades tyvärr hela loppet.

Jag hittade en fart som kändes okej i förhållande till hur jag är tränad, och försökte hålla jämna steg under alla varven. Men i slutet på första varvet fick jag ett kast som resulterade i ett besök med ett träd som låg fällt vid sidan av banan. Tur att man har kylarskydd (!) annars hade det varit färdigåkt. Därefter flöt det på med bara lite tjuvstopp här och där.

I det stora hela funkade det bra, även om jag blir lite irriterad, då jag vet att jag egentligen åker fortare.

Placering: 20
Totalt i serien: 103