Nu så... nu var vintersäsongens första tävling avklarad. Första passet med dubbat rakt av, faktiskt. Götas traditionella annandags-enduro stog för dörren, och med tanke på förra helgens förkylning/sjukdom hade jag inga större förhoppningar. All snö som kommit ner de senaste dagarna gjorde att det blev en mycket fin tävling.

Var "seedad" till startled nummer fem tillsammans med Anton Lidén och lät honom ta starten. Låg efter i två varv men när Emil Carlsson kom och körde förbi ramlade Anton och jag tog rygg på Emil istället. Lyckades till min stora förvåning hålla rygg på Emil i tre varv, men kroknade lite på slutet och tappade honom.

Är mycket nöjd med tävlingen och jag slutade 7.a av 93 startande. Bara "rödskyltade" SM-förare framför... På tisdag åker jag, min sambo och två andra ner till Malmö för att kolla på Monster Energy Supercross. Nästa tävling planeras bli 2.a jan och då är det Gävle-Dala Vintercup.

Placering: 7.a

Tävlingen i Hofors den 19.e gick inge vidare. Kom faktiskt inte ens dit... Som på beställning kom febern ett par dagar före och gjorde mig sängliggande hela helgen. Tyvärr...

Nu har jag lämnat bakfjädringen till GMS-suspension i Jönköping och får tillbaka den på juldagen. Då blir det att justera in den lite snabbt för på annandagen blir det 2-timmars-race.

Hörs sen...

En liten korrigering av tidigare inlägg;

Den 19.e december är det tävlig i Hofors.

Här var det väldans tyst...

Som vissa känner till beror det hela på ett nyckelbensbrott som jag ådrog mig den 12.e september. Pga det "fula" brottet beräknades det att jag kunde börja köra lite grann runt den 1.a november, tidigast. Har sedan dess kört ett par pass här och där bara för att komma igång lite. Känner fortfarande avbrottet, men gnetar på ändå.

12.e december har jag tänkt att köra Gävle-Dala vintercup i Hofors. Mest bara för att känna lite på kroppen. Jag återkommer efter den tävlingen.

Tävlingen i Mariestad kom att bli en av de mest krävande jag kört. Inte bara pga banan, utan till största delen för att jag är otränad. Men jag hade å andra sidan inte räknat med nåt annat.

Men man är ju tävlingsmänniska, så jag körde så mycket jag bara orkade. Banan var oerhört stenig och det var böta rötter överallt, så eftersom man är lite otränad kramphöll jag i styret hela tiden. Det resulterade naturligtvis i blåsor redan på andra varvet.

Men skam den som ger sig. Jag tog mig runt de fyra 40 minuter långa varven. Sista varvet kroknade jag rejält, och det gick ett par minuter långsammare det varvet. I det stora hela är jag jättenöjd, men mer träning behövs...

Placering: 12

Nu är "premiären" avklarad. Sju veckors upphåll kom till sitt slut i tisdags. Skadan i knät har läkt som det ska och jag provade att köra på Götas motionscup. Upplägget var som vanligt med 3 varv - vila - 3 varv. Eftersom jag visste att jag tappat en del ork bestämde jag mig innan att jag skulle ta det lugnt och bara rulla runt. Det sprack... jag rullade upp bredvid Nisse Gustavsson vid starten. Och sen var det full mutter, så länge jag orkade. Typ i ett varv med andra ord.

Jag var så slut efter de första tre varven att jag hade svårt att andas. Illa... Den andra vändan tog jag det lugnt. Rejält lugnt. Stog på pinnarna och rullade runt mest. Resultatet visar väl ingen rättvisa direkt, men det var ju en indikation på att det är dags att börja lägga på ett kol.

I morgon ska jag ner till Mariestad för att köra Oxjakten. Återkommer med info.

Placering: 13

Knät som jag vred till på SM senast, var tydligen mer illa däran än jag först trodde. Till en början kändes det bättre, men jag har hela tiden känt att nåt varit konstigt.

Det har visat sig att ligamenten i knät fick sig en duktig smäll. Men värre är att menisken inte mår helt hundra. Den låg tydligen klämmd på nåt vis och har tagit en del stryk. Tur i oturen är i alla fall att den är hel.

Det jag har framför mig nu är tre veckor med rehabträning för att få knät starkt igen. Därefter tänkte jag köra Oxjakten i Mariestad den 29.e augusti och se hur mycket man tappat.

Stångebroslaget i Linköping gick i söndags som tredje deltävlingen i SM. Kraftigt regn under fredagen gjorde att banan torkade upp perfekt till söndagen. Det var inte skitigt, och det dammade inte heller.

Arrangören kortade av loppet från fem till fyra varv då banan var ganska spårig och sönderkörd. Jag stog i andra startled och när det small fick jag en kanonstart och var runt 40.e man i startböj.

Hade inga problem att hänga med i tempo där jag låg, och jag plockade även ett par gubbar i första skogen. Efter ett tag lyckades jag köra fast. Rejält!! Försökte med all tänkbar kraft att rycka loss cykeln, men den satt. Inte ens med hjälp av två killar från publiken fick vi loss den, utan först när en funktionär lyckligtvis kom med en skyffel lyckades hojen komma loss.

När jag åkte därifrån hade jag suttit där i uppskattningsvis 6 min och nästan hela startfältet hade passerat sedan länge. När jag sedan skulle komma igång igen var jag alldeles vimmelkantig. Att stå och rycka och slita för allt vad jag var värd gjorde att jag gick in i väggen totalt.

Detta avspeglades hela loppet. Inget stämde och all ork var slut - jag bara stog på pinnarna och rullade runt. I slutet på varv tre lyckades jag vrida till knät riktigt illa och jag kände direkt att det var kört för resten av loppet, så jag åkte av.

Benet gick inte att stödja på i början, men börjar så smått kännas bättre. Jag lyckades även (när hojen satt fast) att bränna underarmen på ljuddämparen riktigt illa. Nu ska kroppen få vila lite, sen är det bara på't igen.

Placering: Brutit

I lördags körde jag SM i Västerås. Jag ställde upp i SM2-klassen tillsammans med 54 andra förare. Tanken med tävlingen var för min del att skaffa mig lite erfarenhet och mest känna på hur det är kring en sån här tävling, då jag aldrig kört nåt liknanade förut.

Upplägget var 4 sträckor, tre rätt bökiga enduroprov och ett crossprov, per varv och vi skulle köra 2½ varv - dvs 10 sträckor. Varje varv fick ta 1,5 timme att avklara innan man skulle ut på nästa. Ganska gott om tid.

Jag öppnade i ett tempo som jag tyckte känndes rätt lagom. Att försöka attakera fullt var inget som jag hade en tanke på, utan jag ville ta mig runt hela tävlingen. Jag öppnade på en 33.e plats på första sträckan, men redan sträckan efter tappade jag till 41.a.

Det hela flöt på och jag fick jättefin hjälp i depån av vänner och släkt. Efter sträcka 6 kom jag in och behövde en ny fotpinne. En ny skulle monteras, men det blev svårt att få dit den nya med fjädern, och det blev tajt om tid att hinna ut på nästa sträcka. Klarade det dock.

Inför sista sträckan märkte vi att cykeln "blödde" lite lätt från kopplingslåpan. Bara att rikta ut fotbromsen och fortsätta, och hoppas att inte alltför mycket olja rinner ut. Jag klarade det den här gången, och det visade sig att jag sakta men säkert hasade mig uppåt i resultat-tabellen. Från en 41.a till en 38.e plats till slut.

Kände att jag kroknade rätt mycket de två sista sträckorna, och det syntes på sträcktiderna också. Tappade säkert 2-3 min på bara dessa två. Men allt som allt är jag mycket nöjd med att ha genomfört mitt första SM.

Placering: 38

I söndags avgjordes årets Lag-SM på en kalasrolig bana i Hedemora. För mig var det debut i dessa sammanhang, men jag var rejält laddad och åksugen. I mitt lag var vi jag, Samuel Zetterberg, Anders Fahlén och Daniel Johansson.

Banan var ganska kort, bara dryga 15 min per varv, och slingrade sig runt den lokala crossbanan. De hade även slängt in en extremdel med lite stockar och däck, som jag personligen uppskattade jättemycket.

Fahlén fick starta för oss då det var start på grind, och han är den av oss med störst erfarenhet på sånt. Han gjorde en riktigt bra första sträcka och växlade som 9:a i i klassen. Tyvärr blev det lite missförstånd vid växlingen så vi tappade raskt ner till 15:e plats. Men efter det var det bara att åka. Vi körde 2 varv i stöten och var ganska jämna allihop.

Sakta men säkert åt vi upp lite avstånd till lagen framför, och när de sex timmarna var avverkade kom vi på en 10:e plats. Inte alls illa pinkat. Min körning kändes bra, men jag hade lite problem på de snabba partierna på crossbanan, samt ett litet parti på en rullstensås där jag inte alls fick till det. Tycker väl att jag borde kunnat kapa en 40 sek i alla fall per varv.

I övrigt blev det guld för Göta genom Fritz Andersson, Niklas Gustafsson och Patrik Wicksell i elit och silver för Jonas Karlsson, Kristoffer Jönsson, Emil Lindbom och Anders Hallstensson i junior. Dessutom var det ett till Göta-lag på en 5:e plats i elit. Damerna tog även de ett guld i ren utklassningsstil med Jessica Jönsson och Emelie Karlsson.

Snacka om bredd inom enduron i Enköping!!!!!

Nästa helg är det SM i Västerås - nu är det bara att ladda.

Placering: 10

Igår var det dags för årets upplaga av 6-timmars/Lag-DM i Eskilstuna. Banan är känd för att vara stenig och krävande, men arrangören hade i år gjort ett kanonjobb med att fixa en snabb och fin bana.

Jag körde med Emil Lindbom, Samuel Zetterberg och Anders Fahlén. Emil gjorde en miss i starten och var sist iväg, men lyckades under första varvet köra upp sig en hel del placeringar. Efter 4 varv låg vi på en stabil 6:e plats då Emils cykel la av borta i skogen. Han kom springandes med transpondern, och vi tappade ett drygt varv. Vi var nu rejält sist i elit-klassen.

Målsättningen ändrades nu till att inte komma sist och alla i laget gav allt. När 6 timmar hade gått hade vi 6 minuter upp till laget som kom näst sist. Nära... Gör man en snabb överslagsräkning och lägger på det varvet vi tappade hade vi kapacitet för en 5:e plats, men det är sånt här som kan hända när man kör en lag-tävling.

Personligen gick körningen riktigt bra, och jag var endast omkull lite lätt någon gång. Blev lite stum i armarna på slutet, då banan började bli rejält spårig och slagig. Men i det stora hela var det ett gott tecken inför nästa helgs lag-SM i Hedemora.

Placering: 11

Jag höll viss inte riktigt vad jag lovade... Jag skulle skriva efter den första deltävlingen av Götas Motionscup, men det har helt enkelt inte funnits tid. Så nu, dagen efter den andra deltävlingen, får jag helt enkelt ta mig tid.

Deltävling 1:
Solen sken och inte en droppe hade fallit på länge. Vi skulle köra i en grusgrop, så jag visste att det skulle damma, och bli varmt i gropen. Så jag förberedde mig ordentligt med mycket vätska.
Allt gick mycket väl. Sandträningen med L-G Ståhl hade verkligen gett resultat. Förutom en mindre vurpa första vändan hade jag inga som helst bekymmer. Möjligtvis en och annan varvad som inte flyttade sig. Faktum är att jag under hela tävlingens 6 varv (3+3) förbättrade mina varvtider, och slog till med mitt snabbaste på sista varvet.
Jag visste att det hade gått väl, men när resultatet kom blev jag lite paff - jag var före både Olle Löthman och Samuel Zetterberg. Båda SM-förare.

Placering: 5:a

Deltävling 2:
Efter två dagar med växelvis regnande, var denna tävling raka motsatsen mot den första. Vid tävlingens start var det dock uppehåll, men jag stannade i depån under master-varvet så de andra fick köra bort leran.
Jag startade med Patrik Ståhl och lyckades hålla mig på lagom avstånd under det första varvet, trots att jag helt oförklarligt och omedvetet försökte ta en omväg genom ett tätt buskage. Ut på varv två hade himlen öppnat sig rejält och glasögonen gick knappt att se igenom. Men jag kände att jag hade häng på Ståhl så jag fortsatte. Detta resulterade i att när vi närmade oss ett kärr såg inte jag att en kille hade kört fast, och jag körde ner i samma spår...
Där satt jag. Med vatten upp till halva låren och ett regn som började övergå till hagel. I 5 minuter stog jag och röck och slet, innan jag började komma loss. När jag sedan samlade mig och skulle börja köra igen gick hojen knappt framåt. Bara att åka till depån.

Placering: Brutit

Har inte uppdaterat på ett tag nu, men det beror ju på att det inte varit något annat än träning, träning och träning. Slänger upp några bilder på de senaste träningarna.

Sen återkommer jag efter nästa tävling den 19 april.

På grund av en ganska omtumlande period har det varit mycket lugnt på denna sida...

Som jag beskrev sist hade jag ett uppkommande läkarbesök, för att äntligen få reda på varför jag hela tiden lyckas bli sjuk. Efter 30 blodprov hittade de inget speciellt vad det gäller immunförsvaret, utan kunde kostatera att jag helt enkelt haft den värsta tänkbara oturen sedan förra sommaren. Det som de däremot hittade var ett högt tryck i främre delen av skallen. Med misstankar om en eventuell hjärntumör (!) fick jag genomgå röntgen och lite sånt. Lyckligtvis hitta de inget sånt, utan misstänker att trycket är en kroppslig reaktion på alla hjärnskakningar de senaste åren.

Jag bestämde mig i denna veva för att göra mig av med Yamahan, ifall det ändå skulle visa sig att det var slutåkt för en tid. Men i glädjeyran av friskhetsbeskedet gick jag och köpte en KTM... En KTM400EXC blev det. Det var väl inte direkt planerat in i detalj, utan mest nåt som diskuterats lite löst. Så nu är man tillbaka hos KW-Service i Strängnäs. Men jag kan ju konstatera att jag kör snabbare på en KTM jämfört med en Yamaha, så det är inte så mycket att diskutera.

Jag har i veckan hunnit med tre lite lugnare träningpass på den nya cykeln. Har känts förvånansvärt bra, med tanke på att det var över sex veckor (!) sedan jag över huvudtaget rörde på mig. Ska försöka att skynda långsamt för att inte ge kroppen någon chans att insjukna igen.

I övermorgon (onsdag) är det teoriprov för MC-kort, vilket jag räknar med att klara utan problem. Sen är det bara att boka en uppkörning snarast möjligt, för den 23 maj är det dags för SM i Västerås.

Den närmaste tiden blir ganska tävlingsfattig, utan det är bara träning som gäller.

Dags för en liten uppdatering kanske...

Dagen efter Östra i Grillby begav vi oss till Orsa för att träna snöspår med dess rättmätige kung Tomas Jansson. Vi innebär: jag, Fritte, Wicksell, Jonas Karlsson, Jessica och Kristoffer Jönsson mfl. Det var väldigt givande att träna med så pass välmeritterade namn, och jag kände att man fick ut en hel del av det. Snöspåren blev dock lite onormalt djupa, då vi var så få som körde samt att det var nästan en meter snö i skogen. I vissa kurvor hade man snösulorna uppe vid styret. 60 mil tur och retur för ca 2 timmars snö-åka... Det var det värt!!!

Två dagar senare (tisdagen) åkte vi hem ett gäng till Jonas Karlsson för att köra mörker på hans bana. Gick rätt bra - fanns t o m lite snöspår på dessa breddgrader. Men av någon oförklarlig anledning lade alla mina lampor av efter ca 1 timme, så jag blev ståendes och fick titta på istället.

Dagen efter detta var tanken att det skulle fystränas, men jag antar att jag stod och blev lite kall hemma hos Jonas för jag kände av lite halsont. Så det blev vila den dagen. SM var ju bara 1½ vecka iväg, så man ville ju inte riskera nåt.

På fredagen blev jag hemskickad från jobbet med 39,4 i feber. Och så blev jag liggandes hela helgen och halva efterföljande veckan. Fram mot SM premiären i Östersund började jag känna mig bättre så jag lastade alla grejer på fredagen och åkte upp med förhoppningen att jag kunde komma till start. Men icke... När jag kom upp fick jag ordentlig rethosta samt problem med bihålorna. Så hela helgen i Östersund fick gå åt till att titta på de andra när de fick avnjuta de underbara snöspår som det bjöds på.

Besviken återvände jag hem på måndagen för att kurera mig. Jag besökte en läkare som nu konstaterat att jag har fått en rejäl bihåleinflammation. Så nu är det antibiotika i 10 dagar som gäller. Dessutom ska jag nu på fredag träffa en annan läkare som ska göra en utredning på min kropp. Jag har alldeles för lätt för att bli sjuk. Så det ska bli riktigt spännande att få reda på vad det beror på.

Så för tillfället ligger jag lågt... Måste se till att bli helt frisk innan träningen kan komma igång igen. På återhörande.

Det är nåt extra med tävling på hemmaplan. Man blir igenkänd, och påhejad av fler. Nackdelen är att om man skulle kracha eller bryta kan man räkna med att man får höra det...

Det var en 2,2 mil lång bana framför, och 3 varv à 30-35 min skulle avklaras. I luften hängde ett lite disigt småregnande som gjorde glasögon till en omöjlihet i mer än ett varv. Första varvet gick fint. Jag fick fart och drog ifrån de jag startade med och närmade mig snart de som startade före mig. Ett par små omkullkörningar, men inget som nämnvärt sabbade rytmen.

Jag blev lite förvånad över hur snabb banan var. Vid ett par tillfällen höll man femman fullt och det blev ganska läskigt. På andra varvet fick jag upp ångan lite bättre och man blev mer trött i huvudet än i kroppen idag. Men min vana trogen måste ju nåt gå snett... Jag fick i slutet på andra varvet ett löjligt litet kasst som gjorde att jag gled in sidled i en sten. Pang! Bööööö... Motorn lät lite högre än den brukar. Inte konstigt - ett stort hål i svänghjulskåpan. Suck!!! Bara att gå tillbaka till depån.

I morgon ska jag upp till Orsa för att träna lite snöspår.

Placering: Brutit

Idag letade jag mig upp till Gävle och deras vintercup, då jag hört att det skulle vara ordentligt med snöspår. Och det är ju kanonträning inför SM i Östersund. Jag har aldrig kört under liknande förhållanden förr, men hade fått lite tips av Jonas Karlsson om hur jag skulle förbereda utrustningen.

Dessvärre hade jag ingenting att "sula" stövlarna med för bättre glid i snön, då man vid körning i snöspår använder fötterna som skidor. Detta skulle visa sig vara riktigt illa då fötterna högg i snön hela tiden, och det dröjde inte mer än ca 5 min innan foten fastnade ordentligt och fotpinnen for in i hälsenan och resulterade i en stukad fot.

Då jag inte visste vilket håll depån låg tog jag mig sakta men säkert tillbaka, men det gjorde ofantligt ont varje gång som jag behövde sätta ner foten. Bara att åka hem och kyla. I veckan blir det fysträning innan det är dags för Östra på hemmaplan i Grillby.

Placering: Brutit

Shit, vilken dag!! På vägen till dagens Östra Open-tävling i Uppsala lade jag märke till att jag glömt sätta transpondern på laddning. I med 12V-laddaren och hålla tummarna för att den hinner ladda till start. Efter förarmötet var den fortfarande inte igång, och när fältet började släppas iväg kom nervositeten krypande.

Nej, det var bara att springa och hyra en för att sedan skynda till start. Pga den inte helt perfekta uppladdningen kännde jag mig en aning stressad, och det märktes. Att jag sedan efter bara ett par kurvor höll på att köra in i en hund och dennes ägare gjorde inget bättre. Fick släppa hojen rätt ut i skogen för att inte ha en död hund på samvetet.

Efter den incidenten hade jag ett problematiskt första varv och det var inte förrän en bit in på andra varvet som jag kände att det började släppa. Men i slutet på andra varvet kom så nästa smäll. På en raka ca 200m före varvningen small kedjan av.

Bara att åka hem och meka för att i morgon åka till Gävle för att delta i deras vintercup.

Placering: Brutit

Japp!! Då var man äntligen tillbaka i spåret igen. Inte särskilt vältränad, men med ett rejält åksug.

Strängnäs var platsen som gällde idag, och på vägen dit var det ömsom regn, ömsom snöblask. Det vädret höll i sig till start, så jag var lite orolig över huruvida glasögonen skulle hjälpa eller stjälpa idag. Jag startade med klubbkompisarna Jörgen Lindholm, Roger Ahlén, Micke Gunnerheim och nån till.

Dagens taktik var att släppa dem i starten och ta rygg, och därefter ta't som det kom. Det började sisådär, med att jag bromsade stopp nästan direkt och förlorade synen av de andra. Tänkte att det var väl bara att gasa... Och det hela gick ganska väl. Roger jagade jag ikapp direkt (men han vek precis av med punka), och på andra varvet tog jag mig förbi Jörgen utan större bekymmer. Gunnerheim blev dock för svår.

Banan var kalas-rolig och jag åkte runt med ett leende på läpparna hela tiden. Mot slutet började jag krokna så smått, och ett par blåsor på händerna ställde till det lite. Men i allmänhet nöjd.

Placering: 14
Totalt i serien: 26

Motivationen tryter... ordentligt! Det är svårt när motgångarna avlöser varandra. Har, efter att blivit smittad av min särfar, haft problem med magen under en veckas tid. Det har gått sisådär, kan man säga.

I torsdags tog jag mig hem till Fritte, för att vi skulle spåra upp KM-banan som skulle användas idag. Dessutom skulle jag då passa på att testa nya belysningen. Allt gick bra, men magen såg till att göra sig påmind hela resan.

På fredagen lyckades jag att skära mig i pekfingret med en rostig kniv. Resultatet av det blev en infektion som nu lyckats svullna ordentligt. Den ska under morgondagen kollas upp av någon utbildad själ.

Med andra ord blev även denna helg inställd. Nytändning önskas...

Botkyrka var destinationen för dagens race, det andra i Östra Open -09. Och det gick ju sisådär kan man säga. Jag kom bara till soffan...

Förra helgens krasch/omkullkörning i Vendel lämnade efter sig en ömmande axel och skuldra. Så efter ett möte med mig själv bestämde jag mig för att ställa in helgens aktiviteter för att vila kroppen. Jag blickar istället fram emot nästa helg.

16 minus. Så kallt var det i morse när Östra Open -09 drog igång i Vendel norr om Uppsala. Köldgränsen är -15 så starten fick flyttas upp en timme. För mig var det premiär i breddklassen, så jag visste inte riktigt vad jag skulle kunna förvänta mig. Med det i åtanke bestämde jag mig för att starta ganska långt bak för att lättare kunna koncentrera mig på mitt.

Starten gick och jag fick upp värmen i kroppen ganska snabbt, trots kylan. På andra varvet kom jag och en annan förare ikapp en som var avsevärt långsammare. Han gick fint åt sidan och släppte förbi killen framför mig, men när jag skulle åka förbi fick han för sig att svänga ut i spåret igen. Han klippte framdäcket på mig och jag föll som en fura, med nosen ner i snön.

Jag tog av mig glasögonen och körde vidare utan några större bekymmer. Var visserligen lite mör i kroppen sedan gårdagen, så jag gjorde lite småtabbar här och där. Det jobbigaste med kylan var att backen blev så hård att till och med dubbdäcken blev hala, men det var ju samma för alla.

Placering: 18
Totalt i serien: 18

Idag var det dags för race 4 i Götas KM-serie, och platsen var Verkesta mellan Enköping och Bålsta. Jag kände redan på mastervarvet att kroppen inte riktigt var på hugget, och det avspeglades tyvärr hela loppet.

Jag hittade en fart som kändes okej i förhållande till hur jag är tränad, och försökte hålla jämna steg under alla varven. Men i slutet på första varvet fick jag ett kast som resulterade i ett besök med ett träd som låg fällt vid sidan av banan. Tur att man har kylarskydd (!) annars hade det varit färdigåkt. Därefter flöt det på med bara lite tjuvstopp här och där.

I det stora hela funkade det bra, även om jag blir lite irriterad, då jag vet att jag egentligen åker fortare.

Placering: 20
Totalt i serien: 103